#JAGÄRNÅGON – Christian Dahlström

August 26, 2021

När Christian Dahlström drabbades av depression och ångest för 15 år sedan fick han själv leta efter information för att försöka förstå vad som hade hänt honom. Det gjorde att han beslutade sig för att aktivt börja arbeta för en förändring.

Han startade podden Sinnessjukt som snabbt blev en av Sveriges mest framgångsrika poddar om psykisk ohälsa. Han debuterade också som författare med böckerna Kalla mig galen: Berättelser från psyksverige och Panikångest och depression – Frågor och svar om två av våra vanligaste folksjukdomar, som fick stor genomslagskraft i att sprida kunskap och minska fördomar om psykiska sjukdomar. Som journalist, författare och föreläsare bidrar han både på ett personligt och nyanserat sätt till att lyfta psykiska sjukdomar och funktionsnedsättningar med ett outtröttligt engagemang och intresse.

De flesta av oss känner såklart till begreppet depression men kan du beskriva lite närmare hur det är att vara deprimerad och att leva med det?

– Det är som att leva i en bubbla av meningslöshet där alla ohjälpsamma tankar surrar i huvudet mest hela tiden. Man blir kraftlös, initiativlös, snarstucken och pessimistisk. Till skillnad mot att känna sig ledsen så känner man mestadels ingenting. Och det är rätt så psykande, särskilt i längden. Man blir ofta olidlig att umgås med tyvärr, men det kan man inte rå för.

Vad hjälpte dig att bli frisk?

– Både terapi och mediciner. Jag tror också att min vetgirighet bidragit till att jag förstår vad symtomen står för och att de är just de, symtom. Emellertid har jag varit deprimerad flera gånger och tänker att det är en stor risk att det kommer hända igen. Och att det är en sårbarhet jag får leva med. Jag lever också alltid med en viss förhöjd ångestnivå även när den inte direkt hindrar mig i livet utan snarast nog blir en form av drivkraft.

Vad var det som gjorde att du blev så engagerad i att motverka fördomar och jobba med frågor om psykisk ohälsa?

– När jag själv blev sjuk i depression och ångesttillstånd, efter att min morfar som alltid varit ett stort stöd gick bort, för snart 15 år sedan var psykisk sjukdom inget man pratade om. Stigma var mycket större då och jag fick själv leta efter information för att förstå vad jag drabbats av. Det fanns knappt någon som berättade i media om egna erfarenheter vid den tiden och andra informationskällor var inte så utvecklade kring psykisk sjukdom. För att motverka att andra skulle få lika svårt att veta mer om sitt tillstånd började jag arbeta för att sprida och leta kunskap på olika sätt. Jag skrev min första bok och började så småningom sända min podd Sinnessjukt där jag intervjuar politiker, forskare, verksamma inom området och människor med egna erfarenheter för att belysa olika aspekter av psykisk sjukdom och funktionsnedsättning.

Jag tror även att min uppväxt med en mamma som jag först som vuxen förstått hade diagnosen schizofreni bidragit till mitt engagemang. Som barn blev jag fosterhemsplacerad men då hade man bara förklaringen att det berodde på att hon hade ett alkoholberoende. Idag har jag förstått att det bara var en del av hennes sjukdomsbild. Jag tror att det hade hjälpt mig som barn att få en förklaring till att veta mer om varför hon ”var som hon var” och inte kunde ta hand om mig och min syster. Jag tror att anledningen till att jag inte fick veta var fördomar och okunskap som jag idag själv vill motverka.

Andra har en sårbarhet för att utveckla högt blodtryck. Jag har en sårbarhet för psykisk sjukdom. Det är inte konstigare än så.

Tror du att du hade blivit sjuk om din mamma varit frisk?

– Jag vet idag att psykisk sjukdom utlöses av en kombination av biologi, psykologi och social situation. En mix av arv och miljö. Det går förstås inte att säga om jag blivit sjuk om min mamma varit frisk under min uppväxt, troligen vid någon ökad stress under livet. Depression och ångesttillstånd är sjukdomar som jag uppenbarligen fötts med en sårbarhet att få. Andra har en sårbarhet för att utveckla högt blodtryck. Jag har en sårbarhet för psykisk sjukdom. Det är inte konstigare än så.

Det fanns en tid då jag var arg på min mamma men idag har jag försonats med att hon var sjuk. Det var ju inte hennes val, liksom inte mitt. När jag skrev Kalla mig galen gick jag igenom journaler från hennes sjukdomsperiod och socialtjänstens anteckningar kring min fosterhemsplacering. Även om det många gånger var en svår läsning så tror jag det har hjälpt mig att förstå och att bearbeta. Vidare tror jag att min uppväxt har bidragit till mer vidsynta sidor hos mig själv, som jag är glad över att ha. Men missförstå mig inte. Jag vill inte romantisera vare sig min mammas sjukdom eller min egen. Hade gärna velat att hon varit frisk och att jag aldrig hade behövt bli sjuk. Kring min uppväxt så minns jag den emellertid ändå som trygg och bra för det mesta. Min morfar bidrog mycket till det och den fosterfamilj jag till sist hamnade hos - som jag verkligen ser som del av min riktiga familj – vilket också har varit en jättebra grund för mig.

Berätta om podden Sinnessjukt

–Jag är nu inne på 178 avsnitt och har hållit på sedan 2015. Jag lyfter frågor jag tycker är viktiga och bjuder in gäster som kan bidra på olika sätt. Ibland gör jag också mer dokumentära avsnitt där jag fördjupar mig kring något. Just nu håller jag exempelvis på läsa på mig om Beckombergas historia. Oerhört intressant, skrämmande och inspirerande på samma gång. Det var mycket som var hemskt som till exempel att man under lång tid använde sig av lobotomi, men också mycket som var fint och bra.

Jag har genom åren i podden intervjuat många intressanta personer. Särskilt stolt tror jag att jag är över att politikern Roza Güclü Hedin, då riksdagsledamot för Socialdemokraterna, gick ut och berättade om sin psykiska ohälsa i min podd och bara några månader senare hade även bland annat Gabriel Wikström gjort detsamma. Tänker att det avsnittet kan ha bidragit en hel del med att ta bort fördomar och visa på att psykiska sjukdomar inte bara drabbar någon annan utan dig, mig eller någon av våra närmaste.

Även människor med de mest förfärliga av depressioner blir ofta friska när de får rätt hjälp, faktum är att 85-90 procent av människor som överlever allvarliga självmordsförsök dör av någonting helt annat senare i livet.

Har du några råd till personer eller deras närstående som precis fått diagnosen depression?

– Det man inte ska göra är att underskatta sjukdomen och tro att det bara är att rycka upp sig. Däremot är prognosen väldigt bra och genom att läsa på inser man att livet inte är över bara för att man fått en depression. Även människor med de mest förfärliga av depressioner blir ofta friska när de får rätt hjälp, faktum är att 85-90 procent av människor som överlever allvarliga självmordsförsök dör av någonting helt annat senare i livet. Folk känner inte till detta, och eftersom ett av symtomen på depression är just överdriven pessimism är det viktigt att man själv och ens anhöriga påminner sig om sådant, utan att saga ”ryck upp dig”. Utöver att läsa på så mycket man orkar ska man förstås söka hjälp, för det finns väldigt bra behandlingar. Somliga får bra hjälp med en gång, men många måste insistera och hävda sin rätt tyvärr. Här kan anhöriga hjälpa till, men det gäller att inte ta ut sig själv och gå in i väggen, ibland måste man som anhörig återhämta sig även om det känns fel. Om man själv bryter ihop är man inte till någon nytta.

Jag skulle också vilja att man utvecklande metoder för att möta människor på den nivå de är med snabbt insatta och kostnadseffektiva metoder för att förebygga allvarlig sjukdom.

Vi står ju inför ett nytt valår nästa år, vad tycker du politiker behöver göra för satsningar och insatser för psykisk hälsa?

– Ett första svar är förstås mer resurser. Mer resurser över allt från skola och framåt för att bidra till både förebyggande och behandlande metoder. Vidare att enbart metoder implementeras som bygger på forskning och beprövad erfarenhet. Så vi gör det som är rätt och verkligen bidrar till bättre psykisk hälsa, inte det vi tror är rätt eller som känns bra.

Jag skulle också vilja att man utvecklande metoder för att möta människor på den nivå de är med snabbt insatta och kostnadseffektiva metoder för att förebygga allvarlig sjukdom. Och att de svårast sjuka får obegränsat med resurser. Inte som det var för min mamma där det inte borde varit något snack om vilket behov av resurser hon behövde för att skapa social trygghet. Jag hoppas också att beslut fattas som sträcker sig över mandatperioderna och inte ska rivas upp efter varje regeringsskifte. Allt för många har allt för länge sagt att man måste ”Tänka långsiktigt”. Lyssna gärna på min intervju i podden med Kerstin Evelius, före detta nationell samordnare för statens insatser på området psykisk hälsa, där vi bland annat diskuterar just det. Det är dags för politikerna att börja lyssna så att inte mer skattepengar kastas i sjön och mer lidande uppstår på grund av projekt som kanske aldrig hinner implementeras, för då är det dags att byta regering.

Slutligen, du är ju ambassadör för Fonden för Psykisk Hälsa sedan flera år tillbaka och 2019 fick du även Fondens stora Fördomspris tillsammans med Therese Lindgren. Varför tycker du det är viktigt att delta i vår kampanj #JAGÄRNÅGON?

–För mig är det ett självklart val att vara med! Fondens arbete med att öka öppenhet går helt ihop med min egen målsättning och jag bidrar gärna till arbetet för öka forskningsanslag för bättre och förebyggande behandlingsmetoder. Det är hög tid att forskningsanslagen når upp till den nivån som dessa folksjukdomar förtjänar!

Vad är depression?

Depression är en av våra vanligaste folkhälsosjukdomar som drabbar vårt mest avancerade organ med 130 miljarder nervceller. Minst 25 % av alla kvinnor och 15 % av alla män får en behandlingskrävande depression under sin livstid.

Depression påverkar hur vi tänker, känner och beter oss. Vid depression får man en tydlig förskjutning av stämningsläget nedåt från normalläget som varar i minst två veckor och vanligen mellan 3 – 12 månader. Symtomen är alltid glädjelöshet och nedstämdhet vilket gör att man inte kan uppskatta något i sin omgivning som vanligt. Andra vanliga symtom är påverkad nattsömn, nedsatt ork, förändrad aptit, ångest, låg självkänsla, känsla av hopplöshet och tankar på att livet inte är värt att leva.

Depression finns i graderna lindrig, medelsvår och svår, och svårighetsgraden påverkar behandlingsvalen. Vid lindriga tillstånd kan ökad aktivering, kunskap om tillståndet och motion hjälpa. Vid medelsvåra till svåra depressioner behövs mer aktiv behandling som komplement. Första hands behandling är då antidepressiv medicinering och eller KBT. Ofta ges kombinationer av behandling och man brukar prova en behandling innan man lägger till en annan. Många olika behandlingsalternativ finns och de flesta blir helt återställda och det finns alltid behandling för att lindra symtom.

Så här kan du få hjälp

Alla känner någon med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Har du själv eller känner du någon som har symtom som Christian har och som skulle behöva behandling för depression?

Du kan kontakta en vårdcentral för en första bedömning eller göra en egenanmälan till en psykiatrisk klinik.

För att söka akut hjälp kan du alltid kontakta 112 eller vända dig till närmaste psykiatriska akutmottagning. Psykiatriska akutbehandling finns dygnet runt i hela landet, liksom övriga medicinska akutbehandlingar.

Vill du veta mer rekommenderar vi att du går in på 1177 vårdguiden och läser mer om depression.

Senaste nyheterna