#JAGÄRNÅGON – Pebbles Karlsson Ambrose

September 17, 2021

Pebbles Karlsson Ambroses liv har varit fyllt med ovanligt många trauman. Först så mördades hennes far när hon bara var drygt 20 år gammal och långt senare dog en av hennes döttrar i en bilolycka. Men även innan dessa olyckliga händelser hade hon haft återkommande känslor av en förändrad verklighet och att allt inte riktigt stämde överens. När hon sedan drabbades av en förlossningspsykos och senare av ytterligare en psykos fick hon tillslut diagnosen schizoaffektivt syndrom.

Pebbles har i många år arbetat aktivt för att förebygga stigma kring svåra psykiska sjukdomar. Hon har föreläst mycket, bloggat för 1177 Vårdguiden och skrivit boken Jag vet inte vart psykoser kommer ifrån. Hon har också gett ut två böcker som är baserade på hennes blogg På vansinnets rand I och II. Hennes drivkraft är att människor med allvarlig psykisk sjukdom inte ska få en kortare livslängd än andra. Hon vill att alla ska få ett naturligt förhållningssätt till dessa tillstånd och att en dag forskningen förhoppningsvis ska leda till ett botmedel.

Det är många som tycker det är obehagligt med psykossjukdomar och det finns en hel del fördomar. Kan du berätta lite om hur det känns det att vara psykotisk?

– Det känns som att man drömmer fast man är vaken och samtidigt pågår det vanliga livet vid sidan om. För mig kan det vara obehagligt och skrämmande, likt mardrömmar som till exempel när jag har trott att jag varit förföljd av SÄPO. Men också ganska roligt när jag har upplevelser där jag har haft kontakt med olika spännande, kända människor och på grund av det behövt gömma mig för paparazzis.

Du har varit en aktiv bloggare för 1177 Vårdguiden och du bidrar fortfarande med filmer om psykossjukdom. Vad är det som bidrar till ditt engagemang att berätta om ditt tillstånd?

–Innan jag blev svårt sjuk hade jag i många år arbetat med marknadsföring och jag tror att det gör att jag vill berätta, dela med mig och bidra med kunskap. Fördomarna kring psykostillstånd är väldigt stora och det vill jag med min kompetens kring språk och reklam ändra på.

Var fick du din inspiration ifrån när du skrev din första bok Jag vet inte vart psykoser kommer ifrån?

–Att skriva är för mig är livsviktigt! Det är ett sätt för mig att få ur mig saker och tankar. Och även få utlopp för min kreativitet. Dessutom försökte jag på riktigt att förstå och ta reda på mer. Och det gör jag fortfarande!

Vad tycker du är det största problemet med ditt sjukdomstillstånd idag?

–Jag skulle säga att jag har blivit relativt isolerad på grund av min sjukdom. Mina symtom är tyvärr sådana att jag idag, trots flera försök till arbetsrehabilitering, inte kan ha ett vanligt arbete. Det gör att jag har hamnat lite vid sidan av många naturliga, sociala sammanhang. Jag har kontakt med min familj och några vänner, men jag saknar det vardagliga sammanhanget som jag hade innan jag blev sjuk. Till exempel med arbete och kollegor. Jag kan också känna att människor jag möter ibland är rädda för att fråga om min sjukdom och mina symtom, vilket jag också tror bidrar till att de ibland tar ett onödigt stort avstånd.

Har du några råd till personer eller till deras närstående som precis har fått någon form av psykos eller vanföreställningsdiagnos?

–Ta reda på så mycket information som möjligt om tillståndet. Sök hjälp tidigt och lär känna tidiga tecken på att du börjar insjukna i ett skov. Följ ordinationer och sluta inte med, eller ändra, din behandling utan att först diskuterat det noggrant med din läkare. Jag har nyligen själv haft en period där jag själv satte ut min behandling, vilket tyvärr ledde till ett allvarligt återinsjuknande och en längre sjukhusvistelse. Nu mår jag emellertid bättre och har en ny medicinering som jag tror ökar chansen till att jag ska slippa ett nytt skov. Jag rekommenderar också att prata med sina närmaste om sitt sjukdomstillstånd och berätta vad just du behöver för stöd. För närstående vill jag rekommendera att inte vara rädd för att fråga, lyssna och försöka förstå hur det är. Det är också viktigt att samtidigt påminna sig om att den som har diagnostiserats också är så mycket mer än bara sitt sjukdomstillstånd. Vidare rekommenderar jag både patienter och närstående att ta kontakt med patient och närståendeföreningar för att få stöd och förståelse från andra som har egna erfarenheter. Jag har själv haft kontakt med Schizofreniförbundet och tillsammans med dem och Suzanne Osten har vi samarbetat kring frågor om barn till människor med psykossjukdom. Dels har vi samarbetat kring Suzannes film ”Flickan, mamman och demonerna” som bygger på hennes bok ”Flickan, mamman och soporna”. Den handlar om hennes egna upplevelser av att växa upp med en mamma med schizofreni. Det har varit oerhört värdefullt för mig som mamma att diskutera med henne vad barnen behöver för en trygg uppväxt, när man lever med en förälder med psykossjukdom. Både jag och Suzanne är också rörande överens om att stödet till barnen behöver förbättras. Det är också ett viktigt forskningsområde som behöver utvecklas mer om hur vi kan göra på ett sätt som verkligen hjälper barnen.

Du har i flera år varit en aktiv ambassadör för Fonden för Psykisk Hälsa och nu deltar du också i den här kampanjen. Berätta varför du stödjer Fondens arbete?

–Först och främst behöver vi mer forskning kring psykisk sjukdom och funktionsnedsättning. Det är sorgligt att forskningsanslagen är fortfarande så låga relaterat till sjukdomsbördan. Vi behöver bland annat bättre behandlingsmetoder för allvarliga psykiska sjukdomstillstånd som till exempel jag själv lever med. Helst hitta ett botemedel! Just nu följer jag med spänning forskningen kring genetik och vad det kan leda till. Dessutom behöver vi forskning för att minska risken att människor med svår psykisk sjukdom inte dör i förtid. Idag dör människor med psykisk sjukdom cirka 10 år tidigare, oftast relaterat till att den fysiska hälsan inte tas om hand om lika bra. Sedan vet jag att Fonden, liksom jag, arbetar för att öka öppenheten för att bidra till naturliga förhållningssätt till dessa tillstånd så att de blir enklare att prata om det som är svårt. Det är oerhört viktigt och hjälpsamt!                                                              


Vad är psykos och vanföreställningar?

Det finns olika former av psykoser och vanföreställningstillstånd. Vissa får ett psykotiskt tillstånd vid en enstaka period i livet, ofta relaterat till någon form av hög belastning, svår sömnbrist eller en livskris. Andra kan få återkommande episoder eller skov av detsamma och får så kallade psykossjukdomar, där schizofreni och schizoaffektivt syndrom är två av dessa. Psykossjukdomar drabbar cirka 1% av alla människor.

Gemensamt vid alla tillstånd med psykotiska symtom är att man upplever verkligheten förändrad eller annorlunda. Den som drabbas kan få svårt att skilja på vad som är fantasi och verklighet. Människor med psykotiska symtom kan till exempelvis höra röster som inte andra hör, känna sig förföljda eller att de får särskilda meddelanden som kommer till individen, fast ingen annan uppfattar det så.

Målet med behandlingen är att minska symtomen och förhindra insjuknande i nya psykoser. Inledningsvis brukar man genomföra en ordentlig utredning också för att utesluta andra somatiska orsaker än ett psykiatriskt tillstånd. Läkemedel brukar vara en del av behandlingen av psykotiska tillstånd för att återställa den obalans som uppstår i hjärnan vid psykos eller vanföreställning. Vidare är det också viktigt med kunskap om tillståndet och behandling av symtom som ofta uppstår parallellt till de psykotiska symtomen, till exempel ångest och sömnsvårigheter.

Så här kan du få hjälp

Alla känner någon med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Har du själv eller känner du någon som har symtom som Pebbles har och som skulle behöva behandling för psykotiska symtom?

För att söka akut hjälp kan du alltid kontakta 112 eller vända dig till närmaste psykiatriska akutmottagning. Psykiatrisk akutbehandling finns dygnet runt i hela landet, liksom övriga medicinska behandlingar. Har du psykotiska symtom eller så kallade vanföreställningar är det viktigt att söka vård tidigt och du kan också alltid kontakta en psykiatrisk mottagning för guidning om nästa steg för utredning och behandling.

Vill du veta mer rekommenderar vi att du går in på 1177 Vårdguiden och läser mer om psykossjukdom.

Senaste nyheterna