#JAGÄRNÅGON – Tove Lundin

May 31, 2021

När Tove Lundin hade fyllt 30 år fick hon äntligen en förklaring till varför hon inte hade fått vardagliga sysslor i vuxenlivet att fungera. Tove fick diagnosen ADHD som är en funktionsnedsättning som påverkar förmågan att koncentrera sig, att planera och ibland kontrollera sina impulser.

Tove Lundin är frilansjournalist, föreläsare och är ambassadör för riksförbundet Hjärnkoll. Sedan 2012 har hon jobbat med psykiatrifrågor bland annat genom att föreläsa, blogga och skriva artiklar om psykisk ohälsa. Hon har också skrivit en bok för att hjälpa andra som befinner sig i samma situation som hon själv gjorde. För Tove var det en lång resa med depression och stort lidande innan hon fick rätt hjälp. Genom att tala öppet om sin diagnos och sina erfarenheter vill hon bidra till att andra får en lättare väg till rätt hjälp.

Varför har du valt att vara öppen med din diagnos?

– Jag har skämts färdigt över mig själv! Diagnosen gör det lättare för andra att förstå varför jag ibland är virrig, glömsk och annorlunda. Att jag kan vara väldigt bra på vissa saker, medan jag misslyckas jämt och ständigt med annat. Jag har också en väldigt förstående och kärleksfull familj och vänskapskrets där ingen blev särskilt förvånad över min diagnos. En annan fördel med att vara öppen med sin egen diagnos är att andra känner sig trygga att berätta om sina egna psykiska problem. Man märker snabbt att man inte är ensam, tvärt om!

Diagnosen gör det lättare för andra att förstå varför jag ibland är virrig, glömsk och annorlunda. Att jag kan vara väldigt bra på vissa saker, medan jag misslyckas jämt och ständigt med annat.



 Berätta lite om Hjärnkoll som du arbetar för?

– Riksförbundet Hjärnkoll vill minska fördomar kring psykisk ohälsa genom att låta egenerfarna berätta sin historia. Vi är över 300 ambassadörer med olika diagnoser som är öppna med våra erfarenheter genom föreläsningar eller intervjuer.

2012 skrev du den uppmärksammade boken Handbok för Psykon. Berätta om boken och hur du tänkte kring titeln!

– Som journalist har jag länge intresserat mig för lättillgänglig information. Jag upptäckte att det var väldigt svårt att hitta information om lagar, rättigheter, tips och råd till personer med psykisk ohälsa. Det här var för över tio år sen, då var böckerna oftast riktade till professionen eller utformade som självbiografier. Det tog mig nästan fyra år att hitta all information jag behövde och jag kände att det här ska jag sammanfatta i en kort, lättläst bok. Tanken med titeln är att återta ordet psyko som ibland används nedsättande och göra det till vårt. Men det är också en reaktion på den ibland, enligt mig, lite överdrivna debatten om vad vi som är sjuka ska kallas och hur vi ska kategoriseras. Jag tycker psykon låter gulligt och inkluderande.

Jag kan vara tacksam över diagnosen eftersom den har tvingat mig till att leva som jag själv vill, istället för att leva efter hur jag tror vad som förväntas av mig.

Hur gör du för att leva ett liv där du trots din funktionsnedsättning inte är funktionsnedsatt?

– Jag fokuserar på de bitar jag är bra på, och lägger inte så mycket energi på det jag har svårt för. Till exempel får min man sköta allt som har med räkningar och blanketter att göra. Jag är egenanställd företagare, vilket innebär att jag inte behöver sköta fakturor, utan jag kan ägna mig åt själva arbetet. Sedan har jag utformat mitt liv efter mina behov, vi bor på en gård på landet med djur och natur. Att varva möten och skrivande med att mocka bajs, jobba i trädgården eller måla om ladan är perfekt för mig! När det blir för mycket har jag lärt mig att stoppa i tid, jag sätter mig på en stubbe eller hos djuren en liten stund. Att också ha rutiner kring sömn, mat och motion är lika tråkigt som nödvändigt. Jag är som Skalman, med sin mat- och sovklocka. Jag kan vara tacksam över diagnosen eftersom den har tvingat mig till att leva som jag själv vill, istället för att leva efter hur jag tror vad som förväntas av mig.

Har du några råd som du kan dela med dig av till personer som nyligen fått en ADHD-diagnos, eller till deras närstående?

– Man kan behöva omvärdera mycket hos sig själv och i sina relationer. Många har levt med en känsla av skuld när saker har blivit fel, och det kan ta tid att förstå på djupet att det beror på en funktionsnedsättning som man faktiskt inte rår över. Det kan bli som en sorgeprocess över åren som har varit, där ingen såg eller förstod. Försök också se de positiva sidorna istället för att bara se det som är svårt, fråga gärna andra om vad som gör dig speciell. Min man hävdar bestämt att han hade suttit kvar i sin lilla etta och spelat FIFA om det inte vore för mig. Nu bor vi på vår gård med tre ungar och en hel drös med djur. ”Det blir i alla fall aldrig tråkigt med dig” brukar han säga. På gott och ont.

Slutligen, varför deltar du i Fonden för Psykisk Hälsas kampanj #JAGÄRNÅGON?

– Därför att jag, precis som kampanjen heter, är någon. En journalist, bonde, dotter, fru, mamma, syster, kompis, kollega, granne eller någon du satt bredvid på bussen. Jag är också en av många som lever med diagnosen ADHD, och det känns fint att få möjligheten att ge lite hopp och igenkänning till någon annan där ute med samma diagnos!

Vad är ADHD?

ADHD är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som påverkar förmågan att fokusera, planera, koncentrera sig samt styra impulser. ADHD kan finnas med eller utan överaktivitet. Symtomen och funktionsnedsättningen har vid ADHD alltid funnits innan 12 års ålder. Alla människor har i vissa situationer svårt att fokusera och kontrollera impulser vilket påverkas av situationer och trötthet. Symtomen hos barn, unga och vuxna som lever med ADHD är också påverkningsbara men ändå mer eller mindre ständigt närvarande, vilket ger en allvarlig påverkan i vardagen med funktionsnedsättning och eller lidande.

ADHD behandlas delvis med att ge kunskap om tillståndet och hjälp till goda levnadsvanor. Det är viktigt att man hittar ett sätt att leva med ADHD som passar varje individ. Det finns också en del hjälpmedel som kan underlätta vardagen som kan förskrivas av habiliteringen. Många med ADHD har också nytta av medicinering. Det finns olika mediciner som kan hjälpa men de vanligaste läkemedlen som används finns i en grupp av läkemedel som kallas centralstimulantia.

Så här kan du få hjälp

Alla känner någon med psykisk sjukdom eller funktionsnedsättning. Har du själv eller känner du någon som har symtom som liknar dem Tove har och som kanske skulle behöva en utredning kring ADHD?

Om du vill utreda ADHD kan du börja med att vända dig till din vårdcentral. De kan hjälpa till med en första bedömning. Man kan också kontakta en psykiatrisk klinik och göra en egenanmälan. Vid första delen av utredningen är det bland annat viktigt att utreda om symtomen funnits och lett till funktionsnedsättning och/eller lidande innan 12 års ålder. Har man samma symtom som vid ADHD men de startat senare i livet beror tillståndet oftast på något annat.

För att söka akut hjälp kan du alltid kontakta 112 eller vända dig till närmaste psykiatriska akutmottagning. Psykiatriska akutbehandling finns dygnet runt i hela landet, liksom övriga medicinska akutbehandlingar.

Vill du veta mer rekommenderar vi att du går in på 1177 vårdguiden och läser mer om ADHD.

Senaste nyheterna