Mikael Landen vill hitta orsakerna till bipolär sjukdom

April 28, 2021

Mikael Landen forskar inom psykiatri med ett särskilt fokus på affektiva sjukdomar och biologiska mekanismer.

Mikael Landen är professor i psykiatri vid Göteborgs universitet och är också verksam som överläkare på en mottagning för patienter med bipolär sjukdom. Mikael och hans forskargrupp driver två övergripande projekt som båda undersöker bipolär sjukdom. Det första är S:t Görans bipolärprojekt där man följer personer som har haft bipolär sjukdom under en längre tid. Det andra är SWEBIC (Swedish Bipolar Collection) som är en stor studie som undersöker orsakerna till bipolär sjukdom.

Vad är bipolär sjukdom och hur vanligt är det?

– Vid bipolär sjukdom har man under perioder extrema stämningslägen. Det kan röra sig om mani då man har osedvanligt mycket energi och är lust- och måldriven. Hjärnan går på högvarv. Eller depression då man tvärtom inte känner lust, är nedstämd med mycket låg psykisk energi. Det typiska för bipolär sjukdom är att det finns perioder då man varken har depression eller mani och mår väsentligen bra. Hur vanliga tillstånd är beror av definitioner och hur man mäter. Internationella undersökningar har funnit att omkring 2,5 % av befolkningen har någon form av bipolärt syndrom. Men det är färre som får vård inom psykiatrin vid ett givet tillfälle, det är strax under 1%.

Varför får man bipolär sjukdom?

– Den största riskfaktorn är genetiska faktorer. Tvilling- och familjestudier visar att ungefär 70 % av risken kan förklaras av ärftliga faktorer. Men för att utlösa ett enskilt skov har miljöfaktorer stor betydelse. Allt som rubbar dygnsrytm och psykisk balans ökar risken för ett akut skov hos de som har en underliggande risk. Till exempel att arbeta så hårt så att sömnen försämras, använda droger eller skiftarbete.

Om vi kunde få någon information från en genetisk undersökning skulle det öka chansen att hitta rätt behandling snabbare och undvika behandling som har hög risk för biverkningar.

Hur se forskningsläget ut just nu?

– Eftersom tekniker att undersöka arvsmassan har utvecklats så snabbt de senaste åren har mycket energi lagts på att kartlägga hur den genetiska risken ser ut. Vilka genetiska varianter är inblandade? Är de vanliga eller ovanliga? Är de många eller få? Är de specifika för bipolär sjukdom eller gemensamma för många psykiatriska sjukdomar? Ett viktigt delmål i den genetiska forskningen är att hitta sätt att förutsäga behandlingssvar och biverkningar. Om vi kunde få någon information från en genetisk undersökning skulle det öka chansen att hitta rätt behandling snabbare och undvika behandling som har hög risk för biverkningar. Ett annat forskningsfält som vi själva intresserar oss för är vad det är som gör att personer med bipolär sjukdom förlorar funktionsnivå och ibland inte kan arbeta. Det kan vara delvis andra faktorer än de som ger sjukdomsskov. Men det skulle också kunna vara följder av många sjukdomsskov.

Förutom trevligt bemötande kommer allt vi kan göra idag för personer med bipolär sjukdom från forskning. Det finns inget annat sätt att komma vidare och lära oss hur vi bättre kan hjälpa personer med psykiska tillstånd.

Varför behövs det mer forskning?

– Förutom trevligt bemötande kommer allt vi kan göra idag för personer med bipolär sjukdom från forskning. Det finns inget annat sätt att komma vidare och lära oss hur vi bättre kan hjälpa personer med psykiska tillstånd. Och det finns mycket mer vi behöver göra. Vården kan hjälpa redan idag. Det finns effektiva behandlingar. Men långt ifrån alla är hjälpta. Många får viss hjälp men kan ändå inte arbeta. Och dödligheten är förskräckande hög trots bästa möjliga behandling. Så vi måste lära oss mer. Och sättet att lära sig mer är forskning.


Foto: Joseph Cunninham

Senaste nyheterna