När flyktingar från Ukraina nu anländer till Sverige behöver somliga av dem hjälp att hantera det psykologiska trauma som ett krig innebär. Psykologen Maria Bragesjö berättar mer om vilken behandling som är mest effektiv och var man kan söka hjälp.

Maria Bragesjö är psykolog och har specialiserat sig på behandling för personer som varit med om ett psykologiskt trauma. Hon är även forskare vid Karolinska institutet i Stockholm, och disputerade i somras på en avhandling om psykologiska interventioner baserade på trauma-fokuserad KBT för personer som nyligen varit med om ett psykologiskt trauma.

Vilka generella rekommendationer finns det idag för hur man i vården bör hantera människor som nyligen upplevt trauma, såsom krig? 

– Det första jag tror man måste komma ihåg är att alla människor som upplevt krig är olika och kan reagera på olika sätt och ha skilda behov. Alla kommer med sin unika historia och upplevelser. Det finns idag en konsensus om att psykologisk första hjälpen med principer såsom att främja trygghet, lugn, samhörighet, tillit och hopp är det vi i vården kan luta oss mot. Samtidigt finns det också begynnande stöd för att mer specifika trauma-fokuserade interventioner baserade på kognitiv beteendeterapi kan fungera väl för personer som nyligen varit med om potentiellt traumatiserande händelser.‍

Hur ska man tänka som vanlig medmänniska utanför vården, kan det vara skadligt att fråga för mycket om kriget?‍

­– Jag tror inte vi behöver vara rädda för att göra skada om vi frågar och bjuder in personer att dela sina upplevelser, om vi gör det på ett lyhört sätt. Vi får lyssna in vad individen framför oss vill. De flesta som befinner sig i en svår situation brukar ändå tycka att det är bra att någon annan undrar hur de har det. Och samtidigt ska vi inte stå på oss om personen inte vill prata. Det finns inga måsten i detta läge. Det viktiga är att hitta vad individen behöver hjälp med precis just nu. ‍

Det har redan anlänt ukrainska flyktingar till Sverige. Vilken tillgång till vård har vi för de som behöver behandlas mot PTSD? ‍

­– Något att först ha med sig är att inte alla som nu kommer från Ukraina kommer utveckla PTSD, det är lätt att dra iväg i detta. Så klart är man i kris över att ha behövt lämna sitt land, men det betyder inte att du senare kommer lida av PTSD. Jag skulle säga att vi vet väldigt väl vilka behandlingsmetoder som fungerar väl vid behandling av PTSD. Förstahandsval är psykologisk behandling i form av trauma-fokuserad KBT och EMDR [eye movement desensitization and reprocessing], och för migranter rekommenderas också en metod som kallas NET [narrative exposure therapy]. Vi har redan nu brist på denna typ av behandling i Sverige så ska man göra lemonad av sura citroner hoppas jag att tillgången nu kommer öka.  ‍

Var kan flyktingarna söka hjälp någonstans? ‍

– På Migrationsverkets hemsida hittar man information om just detta. Det finns också många frivilligorganisationer som mobiliserar sig just nu. Röda Korset ha stor vana av att arbeta med personer med krigs- och tortyrbakgrund. 

Länkar:

·     Migrationsverket: Hälso- och sjuk­vård för asyl­sö­kande

·     Migrationsverket: Infor­ma­tion med anled­ning av situ­a­tionen i Ukraina

·     Migrationsverket: Інформація для тих, хто подає заявунаотримання посвідки на проживання зтимчасовим захистом

·     Röda korset: Behandlingscenter för krigsskadade och torterade